Till dagen i stor ära vi sitter här i ring.
Håller hand i hand i hand.
Blundar och ler.
Åker tillbaka i tiden, färgerna svichar förbi.
Alla regnbågens alla färger.
Svich svich och så är det över.
När vi sen öppnar våra ögon känns det som om vi är nyfödda i en helt ny, okänd värld.
Men så är det inte, vi är kvar i samma gamla vardagsrum med samma gamla slitna soffa som står där den alltid har gjort.

Det är bara energin som har förändrats i rummet.
Nu har vi energi och ork för att klara oss utan dig ännu ett år, älskade underbara mamma.
Du är en stjärna nu, så lys upp våra vägar när det är mörkt och kallt.
Vi älskar dig och saknar dig enormt mycket !